Ansvarsfull verksamhet

Hållbar ekonomi för långsiktig verksamhet

Attendos intäkter bygger på långsiktiga avtal med kommunala beställare, där behoven av omsorg och kundernas val på kort sikt påverkar beläggningen och därmed lönsamheten i den enskilda verksamheten. En betydande del av Attendos kostnader är samtidigt av mer långsiktig natur, såsom hyreskontrakt för de fastigheter där verksamheten bedrivs. För att kunna bedriva en omsorg med hög kvalitet även i tider av lägre beläggning, strävar Attendo efter att generera stabila ekonomiska överskott.

Skuldsättning kan underlätta strategiska förvärv eller investeringar som på längre sikt ökar den ekonomiska bärkraften i Attendos verksamhet. För att kunna bära skuldsättningen har Attendo som mål att nettolåneskulden inte ska överstiga 3,75 ggr det redovisade resultatet (EBITDA).

Attendos ägare har lagt fast ett mål om att dela ut 30 procent av vinsten när de finansiella förutsättningarna i övrigt medger det. Det innebär att huvuddelen av vinsten som regel återinvesteras i verksamheten. Sedan verksamhetsåret 2019 har ingen utdelning lämnats.

Vår verksamhet är tydligt reglerad

Såväl Attendo som våra medarbetare måste följa en omfattande och komplex samling av lagar och föreskrifter som reglerar både omsorgsverksamheten och att vara ett börsnoterat företag. All verksamhet ska bedrivas så att den uppfyller såväl gällande regelverk som Attendos egen uppförandekod och andra policys och riktlinjer.

Verksamheten bedrivs i samverkan med offentliga beställare. Innehållet i våra tjänster styrs av myndighetstillstånd, upphandlade avtal med kommuner och olika former av kundvalssystem. I vår roll som partner till kommuner är vi alltid pålitliga, transparenta och lösningsorienterade. Vi respekterar myndigheters regelutövning, men förmedlar också information och synpunkter i frågor som påverkar omsorgsbranschen, förutsättningarna för att bedriva en god omsorg eller vår verksamhet. Transparens och öppenhet styr alla våra kontakter med företrädare för det offentliga. Som ett led i detta välkomnar vi representanter för myndigheter och folkvalda beslutsfattare att besöka våra verksamheter.

Uppförandekod vägleder ledare och medarbetare

Attendo antog en uppdaterad uppförandekod 2021. Den utgår från Attendos uppdrag och värderingar och innehåller de viktigaste principerna för hur Attendo som företag samt ledare och medarbetare inom Attendo ska agera gentemot kunder, närstående, kollegor och de kommuner som vi samverkar med.

Koden beskriver även agerande vid misstanke om att något inte är som det ska. Där återfinns kommunikationskanaler och särskilt viktiga områden som alla medarbetare ska känna till, såsom rutiner för rapportering av risk för vårdrelaterade missförhållanden och vårdskador, visselblåsarfunktionen samt meddelarfrihet. Koden är ett uttryck för Attendos ställningstagande för öppenhet.

Uppförandekoden gäller för alla Attendos medarbetare, oavsett anställningsform. Under 2022 har ett omfattande arbete bedrivits för att introducera koden för chefer och medarbetare. Samtliga medarbetare har fått ta del av ett material med kodens centrala delar – Attendos 10 principer – och alla nya medarbetare får signera att de tagit del av koden som en del av introduktionen. 

Uppförandekod även för leverantörer 

Attendo har under 2022 utvecklat en ny uppförandekod för leverantörer. Den bygger liksom uppförandekoden för medarbetare på Attendos uppdrag och värderingar, samt våra ambitioner på hållbarhetsområdet. Här återfinns krav på social hållbarhet utifrån bland annat internationella konventioner, liksom att leverantörer ska följa och rapportera sin påverkan på miljö och klimat. Uppförandekoden kommer att implementeras med start under 2023.

Transparens i verksamheten och runt avvikelser

Attendo har strikta rutiner för att hantera avvikelser i omsorgen. Detta innefattar rutiner för att rapportera, hantera och följa upp eventuella avvikelser från interna riktlinjer eller arbetssätt, liksom allvarliga händelser som lett till eller riskerat att leda till vård- eller omsorgsskador för enskilda (Lex Sarah och Lex Maria). Attendos verksamhet granskas och kontrolleras noggrant av nationella myndigheter, såsom AVI eller IVO, liksom av de kommunala beställarna. Under 2022 har 32 allvarliga händelser rapporterats till svenska tillsynsmyndigheter. I Finland ledde avslutade myndighetsgranskningar under 2022 i 10 fall till anmärkningar.

Höga krav på integritet och tillförlitlighet

Attendo arbetar med personer som befinner sig i en utsatt position, och vars tillstånd måste behandlas med stor respekt för den enskildes integritet. Vi tillämpar rutiner som möter högt ställda krav avseende behandling av personuppgifter och känslig information. Ledare och medarbetare utbildas löpande i informationssäkerhets- och integritetsskyddsfrågor.

Som börsnoterat företag och partner till det offentliga eftersträvar Attendo att den externa rapporteringen ska vara tillförlitlig, informativ och transparent. Vi accepterar inte att felaktig eller vilseledande information rapporteras i våra system för att påverka måluppfyllelse, resultatmått eller information som ska rapporteras till kommuner eller myndigheter.

En betydande skattebetalare

Attendo betalar skatt i de länder där verksamheten bedrivs och är en av de
omsorgsutförare i Norden som betalar mest skatt. Skatteavtrycket består av
lönerelaterade skatter och avgifter, icke-avdragsgill mervärdesskatt på inköp och investeringar, samt bolagsskatt på det överskott som genererats. Attendo samlar också in moms samt medarbetares preliminära inkomstskatter.

2022 hade Attendo ett totalt skatteavtryck på knappt 4,3 (3,9) Mdr kr, varav 2,7 (2,4) Mdr kr avser erlagd skatt. Bolagsskatten för 2022 uppgick till 51 (74) Mkr.

Policydokument och riktlinjer

Attendos hållbarhetsarbete manifesteras i en central hållbarhetspolicy med relaterade policydokument inom specifika fokusområden. I tabellen nedan redovisas vilka styrande dokument som finns samt vilka fokusområden som
dokumenten reglerar. Policyer på koncernnivå uppdateras och fastställs årligen av styrelsen för att fånga upp nya prioriteringar eller förändringar som framkommit i intressentdialogen eller genom nya krav i lagar eller upphandlingar.